Vad är Fascia?

Fascian - bindväven består av en enda del och är det som håller skelettet på plats, det är alltså inte skelettet som håller uppe kroppen utan snarare skelettet som ”simmar i” fascian. Fascian fungerar även som ett kommunikationsnätverk som binder samman kroppens känslosystem med hjärnans tankesystem.

Ny forskning har visat att fascian (den bindväv som finns i hela kroppen) har större betydelse för hälsan än vad vi tidigare har trott. Fascian påverkar vårt immunförsvar och arbetar till och med för att lindra smällar och våld som kroppen blir utsatt för. Den mänskliga kroppen är en helhet där allt hänger ihop och eftersom fascian är ett nätverk som går genom hela kroppen är det viktigt att ha kunskap om hur fascian fungerar.

Fascia & Idrotten.

Storlaget Borussia Dortmund avvänder sig av det, tyska landslaget också. Nu ska djupvågen nå idrotten runt om i världen med hjälp av en Umeåbo. – Det är en svensk innovation säger Hans Bohlin, innovatör och vd i företaget AtlasBalans.

Djupvågor når, som namnet säger, djupt ner i kroppens olika lager. Dessutom påverkas fascian, en bindvävshinna vars främsta uppgift är att hålla muskler och muskelgrupper på plats.

Många lider av kroppsliga besvär på grund av idrottsaktiviteter. Det kan handla om överansträngningar, belastningsskador eller andra typer av skador. Många gånger går vi alldeles för länge med besvär utan att söka hjälp. Då finns det risk att skadan förvärras och blir svårare att komma till rätta med.

Ny forskning visar att vi förmodligen bör lägga större fokus på fascian är vad vi tidigare har gjort. Den är avgörande för vårt välmående och därför är det viktigt att känna till dess funktioner.

Med hjälp av en fasciabehandling är det möjligt att komma till rätta med smärta och besvär i bland annat nacke, rygg och axlar. För dig som idrottar mycket och har satt upp mål med din träning är det viktigt att ha en så fungerande kropp som möjligt.

Fasciaterapeuter är experter på fascian och hur den mänskliga kroppen fungerar. För den som drabbats av besvär på grund av idrottslig aktivitet (eller av någon annan orsak) kan det därför vara en god idé att ta hjälp av en certifierad fasciaterapeut.

Forskning om Fascia.

Den nya forskningen om fascia innebär ett helt nytt perspektiv i hur vi ser på kroppen. Exempelvis så vet vi idag att en skada i foten får konsekvenser för knä, höft, rygg och nacke. Man vet även att i princip all smärta sitter i fascian, och inte i t.ex. muskler och det finns direkta samband mellan inflammerad fascia och besvär som ryggvärk, frozen shoulder, ont i nacken och löparknä. Man vet även att i princip all smärta sitter i fascian, och inte i t.ex. muskler och det finns direkta samband mellan inflammerad fascia och besvär som ryggvärk, frozen shoulder, ont i nacken och löparknä. Med så mycket ny forskning är det svårt för både forskare, terapeuter och lärare att hålla sig uppdaterade.

I utbildningen till certifierad Fasciaspecialist (Swedish Fascia Vibes-terapeut) ingår det att hålla sig uppdaterad med det senaste, och kursmaterialet är främst baserat på forskning från 2013-2019. Därför kan du känna dig trygg med att en certifierad Fasciaspecialist kan både muskler, skelett, leder, ligament, nervsystemet och Fascia. Fasciaspecialister kan hjälpa dig med bl.a. ryggvärk, nackont, tennisarmbåge, frozen shoulder och muskelspänningar.

Behandling av Fascia.

Behandlingen är väldigt skonsam – men det är otroligt mycket som händer i kroppen vid en behandling - men vad är det som händer egentligen? Maskinen arbetar på flera plan i kroppen så det är inte helt lätt att svara på, men här är några olika områden där maskinen har en betydande effekt. Alla känner dock inte till att det dagliga flödet av vätska i kroppen under normala omständigheter är ca 7,5 liter per dag. Det är alltså ett konstant flöde i kroppen – och det här flödet kan stimuleras av statisk vibration så att det ökar med 3-12 gånger beroende på vilka frekvenser som används. Ännu mer intressant blir det då flödet av vätska kan bygga om kroppen inifrån. Med andra ord, så stimuleras självläkning av ett ökat flöde av vätska i kroppen.

Lymfsystemet.

Lymfsystemet hjälper till med vätskebalansen, hjälper till att transportera näring och avfallsämnen och är en viktigt del i vårt imunförsvar.

Vad är lymfystemet?
Lymfsystemet består av ett nätverk av lymfkärl och olika lymforgan som lymfknutor, thymus, mjälten, tonsiller och lymfatisk vävnad i slemhinnor. Lymfa är den flytande vävnad som förflyttas i lymfkärlsystemets nätverk. Förenklat så är blodets plasma, vävnadsvätska och lymfa samma grundvätska men på olika ställen och med olika innehåll av näring, slagg, celler mm.

Hur fungerar lymfsystemet? Lymfan bildas då blodets plasma pressas ut i början av de minsta blodkapillärerna, för att lämna näring och syre till cellerna.

Plasman hamnar nu i vävnaden och vätskeflödet mellan cellerna, det vi kallar det extracellulära utrymmet, i fascians grundsubstans eller det interstitiella flödet.

Efter utbytet med cellerna ska proteiner, fetter, döda celler, avfall och skräp, ihop med vätska, föras tillbaka till blodbanorna, vilket sker med hjälp av lymfsystemet.

En del blir kvar och det måste hela tiden vara ett vätskeflöde kvar mellan cellerna, men för att det inte ska bli för mycket kvar och bli ett förhöjt tryck i vävnaden så finns lymfkärlsystemet som ett dränagesystem.

Överflödig vävnadsvätska sugs upp av lymfsystemets allra minsta kärl, lymfkapillärerna, som börjar blint i vävnaden, och nu kallas vätskan istället lymfa.

Lymfan transporteras iväg till större och större uppsamlingskärl, ungefär som ett sugande rotsystem till ett träd, och så småningom vidare mot hjärtat för att tömmas i två vener, före hjärtats högra förmak.Nu är vätskan tillbaka i blodcirkulationen

Varför är lymfsystemet så viktigt?
Lymfsystemet upprätthåller på det här sättet homeostasen i vävnaden utanför kärlen, den extravaskulära homeostasen, genom en enkelriktad flödestransport från interstitiella utrymmet (flödet i grundsubstansen) tillbaka till blodcirkulationen.

Kroppen producerar två till tre liter lymfa per dygn, mer då vi utsätts för belastning som träning, värme eller inflammationsprocesser.

Blir det stopp i lymfflödet, t ex på grund av skada, så att lymfan inte transporteras bort i samma takt som den produceras så ökar trycket i vävnaden och det uppstår svullnader och ödem

Lymforganen och annan lymfatisk vävnad är en viktig del av kroppens immunförsvar, då lymfocyterna, celler i det specifika immunförsvaret, mognar i olika lymforgan.

Förutom vatten kan lymfan innehålla vita blodceller, tumörceller, döda celler, proteiner, fettmolekyler, patogener och andra antigener som funnits i den interstitiella vätskan. På sin väg tillbaka till vensystemet och blodet, passerar lymfan genom lymfknutor eller lymfnoder (lymfkörtlar är fel uttryck då det inte är en körtel).

Lymfknutorna kan förekomma enskilt eller sammanhopade i grupper. Sådana stora ansamlingar finns i armhålor och ljumskar.

Lymfsystemet är ett öppet (börjar blint i vävnaden), sugande system och har ingen egentlig pump som hjärtat i blodcirkulationen. Det är därmed ett trögare och långsammare system än blodsystemet, blodet förflyttas ca 600 ggr fortare än lymfan.

Lymfkärlen har en viss förmåga att kontrahera, kärlväggarna innehåller glatt muskulatur, och därmed pressa lymfvätskan uppåt mot hjärtat. De har dessutom ett klaffsystem som ska hindra återflöde, som backventiler. Klaffarna saknas i de minsta kapillärerna.

Skelettmuskulaturens kontraktioner trycker på lymfkärlen och pressar också lymfan uppåt, förbi klaffarna.

Även andning, artärernas puls och tarmarnas peristaltik hjälper till att öka lymfflödet.

Sammanfattar vi lymfsystemets uppgifter så blir det så här: Dränerar bort överflödig vätska i vävnaden och hjälper därmed till med vätskebalansen.

Viktig del i immunförsvaret då vita blodceller av olika slag finns i lymfa och lymfknutor där främmande inkräktare, döda eller skadade celler tas om hand. Hjälper tll att transportera näring och avfallsämnen till och från vävnader

Av Camilla Ranje Nordin,Lärare i Fasciakunskap & Fasciabehandling

Norra Kansligatan 8 A
803 20 Gävle Stortorget
Tel: 070-865 43 34
info@gavlefothalsa.se
www.gavlefothalsa.se